Ett av mina mål i livet är att leva
för vad jag kallar Äventyret, må det var det lilla som att tampas
med en svår boss i något TV-spel och vinna, kanske att våga söka
press-leg på Stockholms filmfestival och gå på gratisfilm, eller
på den större skalan som att peta en dödligt giftig orm på
huvudet i Malaysia, bege mig ensam till ett Japan där
språkbarriärerna med största sannolikhet kommer göra livet svårt.
Denna gången drar Äventyret mig till
nationen down under, 'stralia, OZ, fängelsekolonin eller kort och
gott Australien. Jag och ett par vänner, Patryk, Malin, Ellen och
Tobias beger oss ner på ett Working holiday-visum för att söka
lyckan likt så många andra svenskar.. Ja, vi beger oss allihopa ner
efter att ha sagt upp både arbete och lägenhet, till och med
flickvän i vissa fall för att starta på ny kula i ett land långt
borta.
Planeringsmässigt har vi haft ett par
möten i gänget där mer fokus kanske varit på festligheter än att
faktiskt planera något, men det vi faktiskt har sagt är att vi
borde köpa en bil och färdas runt på detta sättet istället för
Greyhound-buss som de flesta backpackers verkar göra. Det ger oss en
otrolig frihet samtidigt samtidigt som vi får större möjlighet att
utöva vad vi mer har snackat om – The Outback. Vi har alla fem
köpt varsin Hennessy hammock (se bild) delvis för att spara in
pengar på boende, men även för att kunna göra walkabouts i den
stora kontinenten. Läser man om Australien brukar de flesta som rest
runt där nere fastna i städer så som Sydney, Surfers Paradise,
Melbourne m.m. medan landet är så mycket större och mer än bara
stadsliv. Vi har för avsikt att genom att inte planera för mycket
låta Äventyret ta oss ut till dessa avlägsna platser.
Självklart i och med att vi sökt ett arbetsvisum har vi som avsikt att även söka diverse jobb för att sponsra livet på andra sidan jordklotet. Kanske blir det genom oglamorösa jobb som att plocka frukt på någon farm, inom pärlindustrin eller i turistindustrin som receptionist, dyk-instruktör eller något helt annat..
Men det är ungefär så långt som
Planen har etsats och nu låter jag Äventyret faktiskt ta över
tyglarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar