tisdag 3 februari 2009

Uppdatering från regnskogen.

Nio dagar sedan jag skrev sista gången. Då var jag i Manila, Fillipinerna. Nu befinner jag mig i Kota Kinabalu, Borneo, Malaysia. Det är den största staden i på Malay-sidan av Borneo. Och på något sätt så har dom lyckats få denna staden att kännas lite som Göteborg hemma i Sverige. Både jag och Borchardt har fått vibbarna av detta fenomen. Fråga mig inte hur det kommer sig, men så är det. Så man känner sig lite hemma här i stan.

Så vad gör man på denna ön då? Det var den första frågan vi ställde tjejen i receptionen till vårat vandrarhem. Då hon börjar prata om några öar utanför KK fick vi ändra inriktining för henne. Ända anledningen till att vi kom till denna ön var regnskogen och Orangutanger, som det borde vara för alla andra som åker till Borneo, eller? Fast det verkar inte vara så. När vi pratat med olika resande, verkar det som de flesta sitter och tar det väldigt lugnt inne i själva KK och får inget gjort allt.
Men det är inget för två drillade backpackers som Burre och jag. Istället fixade vi en tvådagarsutflykt till den mörkaste regnskogen där vi ska åka upp och ner längs en flod och leta efter apor. Äntligen ska vi få se skogens konung, den orange ap-mannen, Orangutangen!
Då vi lär oss av våra mistag köpte vi "riktiga" skor inför denna trekkingen.. Inte som uppe i Pai, Thailand då jag och Borchardt sprang runt i flip-flopps. Nä, nä. Vi panikköpte ett par fotbolls-skor att använda istället, då det var de enda som passade våra västlänska fötter. Perfekt för skogsutflykter, eller hur? :) Nå det visade ju sig att vi inte skulle få någon användning av våra nyinköpta skor när vi väl kom fram.. Detta tour vi köpt visade sig vara en för latmaskar, man satt helt enkelt i en båt och letade efter vildjuren från floden. De gångerna vi faktiskt gick ut i skogen, fanns det gummi-stövlar att hyra..
Utöver tabben med skorna var själva evenemanget riktigt bra. Vi lyckades se ett antal olika djur. T.ex. den otroligt fula näs-apan, fåglar, western trasier (extremt sött djur) och till och med en cloudy lepard som höll på att äta en apa uppe bland träden. Vi fick reda på att vi hade väldig tur då guiden bara sett en leopard innan. Och han hade jobbat som guide i fem år. Bra skit! Tyvärr fick vi aldrig se orangutangen, som var hela anledningen till att vi åkte ut pa denna tour. Men men, bättre lycka nästa gång eller vad heter det?

När vi kom tillbaka till Kota Kinabalu var det dags att bestämma sig för vad vi skulle göra härnäst. Det var dags att byta land igen kom vi fram till. En tur över till Brunei stod på listan. Brunei är ett sultankungadöme som också ligger på Borneo. Det är ett av de rikaste länderna i Asien då det finns olja där. Det ökända bensin-bolaget Shell härstammar ifrån Brunei.
Då jag och Borchardt reser utan några guideböcker eller liknande fusk, blev vi lika ställda som alltid när man kommer till ett nytt land.. Vad har dom ens för valuta i Brunei? :o
Men vi löste det väldigt bra för att vara oss. Vi fick en svart-taxi att köra oss till bankomat och sedan vidare till ett Youth-hostel för enbart 20 Brunei-dollar. Det visade sig att Borchardt lyckats pruta ner priset riktigt bra, så vi klarade oss från att bli lurade ännu en gång. Backpacker-poäng!
Vad gör man i Brunei då? Det visste varken vi eller killen som jobbade i Receptionen där vi fixat boende. Istället tyckte han vi skulle komma och prata med Abdul till kvällen, då han visst skulle ha koll på läget. Jättebra. Ifall vi hade haft mer än en dag att spendera i detta landet. Istället bestämde vi oss för att göra Brunei helt själva. Detta lyckades vi också med ganska bra då vi fick med en Moské, ett museum och på något sätt hamnade vi i publiken till inspelningen av Bruneis version av melodifestivalen. Ännu en gång överaskade vi oss själva för att vi lyckades hinna med så mycket på bara en dag. Dagen efter blev det färjan tillbaka till Malaysia och Kota Kinabalu.

Då vi inte fick se någon Orangutang ute i regnskogen var det dags att åtgärda detta. Vi gick på ett av Borneos zoo. Där fick vi se äntligen se Kung Lue och hans grupp av apor. Vi fick även se Borneos mini-noshörning som Borchardt vägrade tro existerade när jag berättat om den. Tji fick han! Detta besök räknas väll inte riktigt då alla djur var i bur. Men vi kan nu nästan säga att vi sett Orangutanger på Borneo. Nästan.

Imorgon ska vi åka ut och undersöka hur ö-livet är här i Borneo, förhoppningsvis över förväntan.. Men när man har varit på Fillipinerna precis blir det nog svårt att överträffa de stränderna.. Vi får se. :)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är så galet avundsjuk på er just nu att jag blir alldeles yr i huvudet! Pappa kommer att dregla över ditt inlägg! Det går inte en dag här hemma utan att pappa frågar var du befinner dig för tillfället och varje gång jag kan ge honom ett svar så säger han med blicken förlorad i fjärran "han lever mina drömmar, allt jag ville göra och se det gör han" Min papap kommer beundra dig frö tid och evighet (mamma är mer orolig och funderar på hur mycket problem med datorn som kan tänkas dyka upp innan du hunnit hem igen. :P)

Saknar dig (stjäl med dig en mininoshörning till Alingsås, vi kan ha den som husdjur). Puss

Anonym sa...

Pappa har nu lusläst din blogg...

Anonym sa...

det har pappa också......

Anonym sa...

vadå mini noshörning? får du länka bild på, blir väldigt nyfiken.

- sa...

Ja, assa den ar ju inte mini-mini.. Utan lika stor som.. En sportbil.. Typ halvera en vanlig noshorning sa far du ratt size. ;P